fredag 26 februari 2010

Frid i hjärtat

ok....
Gårdagen var inte en av mina mest uppåt dagar denna vinter...jag erkänner det...

Jag tror att ventilen behövde öppnas, jag behövde få ur mig en massa smutsigt vatten...
Idag är det bra igen...
Men jag känner mig lite som en trasig sandsäck.
Det känns att veckan har varit tung, själen har liksom träningsvärk.

Samtidigt är jag lite arg på mig själv.
Jag vet ju att jag är på rätt väg, jag vet ju att det kommer lösa sig...
Jag vet att jag är älskad och att jag har ett fantastiskt liv.

Nej, Papa björn, jag tycker inte att du får klaga...även om du skrev det igår...
Jag skall, som min syster uttryckte det i sin blogg, vara tacksam...
För det finns så oändligt många som verkligen har det jobbigt i sitt liv...och jag är inte en av dom...
Men som min syster(klok syster jag har va...) sa en annan gång...man e bara en människa...och det svåra är att lära sig vara det...

Tack för att ni finns,
kärlek, a

torsdag 25 februari 2010

Vinter

Har aldrig blivit uppriktigt sorgsen av snö förr...
Men nu när jag sitter och tittar ut på snön så är det något som brister inom mig.
Det gör ont i magen och jag mår illa...

För nu snöar det igen...
Det VRÄKER ner...och vi har inte köpt någon snöslunga än.
Frun har haft bilen hela veckan och jag har så att säga varit insnöad...eller lär väl bli det nu i alla fall.

Det är så många som uttalar sig om att man inte får klaga på snön.
Att man skall vara glad att vi äntligen har vinter.
Någon skriver att vintern är ett tecken på att växthuseffekten kanske ändå inte är så allvarlig som alla säger...
Närå...och vi har köldrekord och tonvis med snö varje vinter i Göteborg....
Här är det alltid vitt och fint på gatorna och plogbilar med förare har full rutin på att ta hand om den vita ångesten som faller så vackert på HELA världen.

Man får klaga...

Hade vi köpt huset förra vintern så kanske vi hade sopat lite...så hade den snön varit borta...den halva veckan vi fick nåt...
Då hade vi varit fyra vuxna i huset som hade kunnat hjälpas åt att skotta....

Vi kommer minnas denna vår första vinter i huset säger min fru...
Ja....tror jag det...
Jag kommer att få bestående men av kölden och av att lyfta den nätta lilla vita bomullen som ligger så vackert på hela vår lilla tomt...
Det skulle ju inte vara så här när man fick eget hus.
Man skulle ju aldrig behöva frysa ...vi skulle ju ha vatten i kranen och mat i magen...pengar på banken...
Då kunde man kanske haft semester i Sydafrika....
Eller i Umeå.

Man skall ju vara tacksam så... tack för vintern....tack....känns jättekul...

Nu skall jag ut och fixa lite ryggskott....IGEN...