Tidens tecken

Ja...

livet går vidare...

Jag sitter och funderar på framtiden...

Vet inte om ni vet vad som hänt sedan sist men om ni inte gör det så spelar det inte så stor roll.

Jag har fått jobb, och blivit av med jobb...jobbat utan att tjäna pengar och på vägen blivit nästan utan pengar...

Egen företagare...jösses...

Det skall ju vara tufft de första fem åren...det skall man räkna med...

Jag vet inte om jag håller med om det...

Tufft är en värdering...och ja...det kanske inte är lika lätt som om man hade vunnit en miljon och haft allting fritt...rent ekonomiskt sätt vill säga...

Men tufft...nja...

Det är kul, det är vansinnigt....det är en hejdundrande resa som jag aldrig kommer glömma...

Jag antar att det blir vad man lägger för värderingar i det..

Vill man känna att det är tufft så kan man nog få känna det, om man vill...

Men jag vill njuta av resan!

I morse kände jag höstens kalla hand ruska om mitt hjärta!

Jag njöt, och påminde mig själv om att köpa vantar, i tid i år.

Denna höst är en ny start!

Liten, största liten, har börjat skolan!

Mitt allt, har också börjat skolan!

Min son har börjat dagis här där vi bor.

Syster två är i Canada.

Syster tre skall gifta sig.

Syster ett planerar sin resa för att hämta hem sina adoptivbarn,

och kommer hem till oss snart<3>

Idag är det 8 år sedan vi gifte oss, mitt allt och jag...

Tack, älskling!

Jag sitter och funderar på framtiden...

Jag sitter och njuter av livet...

Denna höst är starten på det som komma skall.

Vårt fortsatta liv startar idag.

Låt en dröm bli verklighet så är det en dröm mindre att ångra när du blir gammal!

Kärlek, a