Tickande klockor

Jag läser det jag skrev igår...

Konstigt hur dåtid kan kännas så verkligt...
Känner inte alls så nu...men kan framkalla känslorna i minnet på ett ögonblick...
Det var så nyss...mindre än ett år sedan...
Kan livet vända på så kort tid...
Ja...


Någon sa att dåtid, nutid och framtid existerar nu...alltid...
Har aldrig förstått det innan...
Men så sa någon att tiden utanför vår jord, där där satelliterna som har hand om GPS systemet snurrar, går fortare än här på jorden...
Dom vet det för att dom alltid måste justera klockorna på satelliterna i bana för hand...för att dom skall stämma med våra klockor...
Ok man får ont i huvudet...
På samma sätt som när man försöker förstå sig på vad som finns utanför universum och vad för evigt betyder...

Tid är inte en konstant...
Det enda som är....är Gud...
Eller det som andra vill kalla alltings helighet eller det som håller ihop universum...


Tydligt för mig är att man inte behöver förstå...
Varför skall man försöka?
Om Gud finns så behöver man ju inte oroa sig...
Det är bara att lyssna...
Det som hjärtat längtar efter...det man innerst inne vill...i kärlek....där hittar man honom, henne, det...

---

Var på dop idag, åt godis, mcdonalds, busade med mina barn....sjöng...
Lycklig...
Till freds...
Glad...